Verklighetsflykt...

... har vi ägnat oss åt under en kort avstickare till Finland och Helsingfors.



Där kollade vi "Play me", en musikal där vår vän Thomas Lundin medverkar. Det är en riktigt skruvad ungdomsmusikal som går för fulla hus och som framförs på svenska. Här på affischen ser man Thomas i sin rollkaraktär Marco, en mycket feminin stylist.



Teatern var mycket vacker.



Efteråt gick vi på fin restaurang och åt mat hela gänget.

Klädkammardrömmar - del 2

Minns ni detta inlägget?


Jag har tänkt om. Musikrummet får flytta upp en våning och rummet mellan sovrum och badrumshall får passande nog bli dressing room! Det är inte ett jättestort rum men gott nog och strategiskt placerat.

Jag längtar tills jag kan börja ta tag i det. Längtar! Det kliar i mina fixarfingrar. För aldrig är väl längtan efter ordning så stark som när den är obefintlig. Igår letade jag förtvivlat efter den flyttlåda där alla mina koftor finns. Resultatlöst, kan jag tillägga.


(Bild från Vi i villa)

Tittut

Thomas kikar fram i dörröppningen.
I avvaktan på mera möblerade bilder får ni ännu en till på det tomma vardagsrummet.
Jag älskar golven.

Första kvällen

Direkt efter vi varit på banken en sen eftermiddag så åkte vi till huset och kunde för första gången stiga in som dess ägare. Vi firade med att bjuda dit goda vänner, möblera spartanskt och skåla i champagne och äta tunnbröd med löjrom.



Gamla skolsalen är väldigt vacker och pampig med en takhöjd på 3,5 meter.

Vi är här nu...

... i huset.



Sixten vänjer sig mer och mer. Han tycker om att sitta i fönsterkarmarna och titta ut. Det finns en hackspett som brukar sitta i ett av träden och grannen har hästar.



Morfars fina hylla har nu fått komma upp i köket. Men innehållet är inte riktigt det som står på lådorna. Den högra kannan tillhör en kaffeservis jag har. Jag köpte den på auktion. Den vänstra är en ensamkanna men fin ändå.



En relativt stökfri zon i vardagsrummet som är gamla skolsalen. Allt är second hand utom tavlan som är från Ikea. Annars är här väldigt stökigt och varje flyttlåda som töms känns som en seger.

En liten husrapport

Nu är vi här i huset, jag och Sixten. Det står flyttkartonger och möbler överallt så någon ordning att tala om existerar inte. Tack vare min fina syster har jag lyckats flytta 99% av bohaget från lägenheten. Resten kan jag ta själv i vanlig bil.

Jag har försökt skapa några stökfria zoner. En hörna i vardagsrummet där röda sammetssoffan står och så köket.

Dessa dagar i korthet:
- Sixten var i chocktillstånd första dagen. Han är en känslig katt och det gjorde ont att se honom så vilsen. Han hatar transportburen passionerat men flera gånger har han lockat in mig där den står och krupit in själv för att visa att han vill "hem" igen. Ledsamt. Han mår bättre nu och ligger just nu i sammetssoffan bakom min nacke och spinner. Så det går framåt.
- Jag har sår i händerna och blåmärken på armar och ben. Men vilken motion och styrketräning jag fått. Det behöver man inte betala för.
- Att lära känna ett hus är som att lära känna en människa. Det tar tid. Jag lär mig nya saker hela tiden och inser att det är mycket kvar.
- Gamla hus har så mycket karaktär. Jag skulle faktiskt inte vilja bo i ett nybyggt hus. Jag älskar alla kärleksfulla detaljer, golven som knirrar och de sneda väggarna. Det här huset har levt.
- Första natten sov jag väldigt lite fast att jag fysiskt sett var väldigt matt. Sixten var orolig och så tog det tid att vänja sig vid husets alla ljud.
- Jag blev rejält förkyld och det hade jag verkligen inte tid med. Jag ignorerade det så mycket jag kunde.
- Jag. Hittar. Ingenting. Mitt hem står i lådor! Bara att hitta ett par strumpor är ett helt projekt. Idag snodde jag Thomas strumpor.
- Har lyckats missa järnvaruhandelns öppettider 2 gånger. Varför stänger man 17.00 en vardag och varför har man inte öppet en lördag? Vill de inte tjäna pengar?
- Huset har väldigt många fina detaljer. Jag ska visa er några i ett kommande blogginlägg.

Nu ska jag fnula vidare.

Skrämmande uppehåll

Vi flyttar det mesta av vårt bohag denna veckan, vårt nuvarande hem/lagerlokal svämmar över av lådor. Man kan knappt komma fram. Så jag har efter mycket huvudbry bestämt mig för att ta bloggsemester fram till helgen. Lite skrämmande är det för jag vill inte att ni ska sluta komma hit. Till helgen kommer jag att ha flera fina bilder från huset. Hoppas vi ses då!

Vacker, skir och blå

Jag har aldrig sytt något så skirt som denna. Men jag blir verkligen sugen när jag ser denna vackra blåa skapelse. Axelpartiet är som små vingar. Ack, så vacker den är.

På gång i målarverkstaden

Här kan ni se hur jag tillbringat all min lediga tid. Bilderna är lite dåliga eftersom de tagits med min Iphone i dåligt ljus men de ger ändå en uppfattning.


Det gamla slagbordet inköpt på loppis för många år sedan hade en spricka i skivan som först fick tvingas ihop innan spackel och målarfärg. En gammal ram blev vit och ska förses med spegelglas.

Här har jag kommit en bit längre med slagbordet. Grundmålat och spacklat. Ett annat vitt sidobord fick också en lager vit färg och lite spackel. De där svarvade benen tar lååång tid att både spackla, slipa och måla. Men fint blir det.


Kökssoffan fick också lagas och spacklas innan den kunde målas. Svarvade pinnar även där. Den är nu helt klar och har fått blåvitrutig klädsel.

Slitigt men roligt och tänk så roligt när jag väl får ställa möblerna på plats!

En kärvänlig en

Sixten...
Sixten är inne i en väldigt kärvänlig period. Var jag än befinner mig vill han vara nära, helst ligga i mitt knä ihopkurad som en räv. Jag tror han vill att jag ska ta det lugnt en stund. Eller vill han förhala själva flyttande ett tag. Vem vet?

Flytten...
Jag gillar inte att flytta. Det tar sådan oändlig tid och det säger jag med risk för att låta något gnällig men det är för att jag är så trött. Jag skulle vilja krypa ner i en flyttlåda så någon kunde flytta mig istället. Tänk så skönt att få bli buren till en bil, vaggad på resan och sedan bli uppackad i det nya huset?

Nåja, det är som det är. Vi är nästan framme vid mållinjen. Om bara fem dagar tar vi över huset. FEM! Nästa vecka kan vi alltså på allvar börja flytta saker och framförallt möbler. Och med vi menar jag, min syster och jag. Det är inte så lätt för Thomas att hjälpa till just nu eftersom han jobbar och reser väldigt mycket. Så det faller på min lott.

Helgen...
I helgen ska jag fortsätta med möblerna jag började fixa förra helgen så det kanske inte blir så mycket aktivitet i bloggen. Jag lovar att gottgöra det med fina bilder från huset när vi väl tillträder och framöver med flera nya syprojekt. Så försvinn inte. Jag är så glad att ni kommer hit på besök. Att läsa era kommentarer är bland det roligaste jag vet.

Sköt om er

Ny i familjen, Lady Valet

Nu har vi fått en ny kvinnlig familjemedlem, en Lady Valet.
Det är ganska fantastiskt egentligen. Jag beställde henne för knappt en vecka sedan, från England. Visst låter det dyrt? Jag menar, den billigaste Diana-provdockan (med skraltiga plastben) jag sett kostade 1695 kronor. Och här kostade en provdocka med rejäl och vacker träfot, massor med inställningsmöjligheter och en snygg svart klädsel, från England inklusive frakt 1500 spänn. Hallå! Det är nästan för bra för att vara sant. Så funderar ni på en provdocka kan jag varmt rekommendera en Lady Valet. Årets julklapp för den syintresserade och du blir inte ruinerad heller!

Innan jag bestämde mig hade jag rejäla huvudbry för måttmässigt ligger jag precis i skarven mellan small och medium (när det gäller provdockor). Så antingen köpa en small och skruva ut den nästan maximalt eller köpa en medium och inte skruva ut alls. Men på Sysidan talade en som redan hade en Lady Valet om att de inställda måtten var större än det angivna så då fick det bli en small i allafall.

Jag har precis packat upp henne och inte ställt in mina mått än men det verkar ju finnas lite möjlighet till kurvor på denna docka. Den gamla provdockan ska nu min syster få tillbaka.

Jag köpte min Lady Valet här.

Burda babe

I senaste numret av Burda hade de faktiskt lyckats trycka in flera jättefina modeller på festklänningar i rött. Flera av dem skulle jag helt eller delvis gärna vilja ha på mig (med delvis menar jag att jag kanske skulle välja att förändra någon del på någon modell).
Min absoluta favorit är den längst upp till vänster i röd chiffong. Jag dör en smula när jag ser den. Den skulle få vara precis som den är.
Den ligger rätt högt upp på min sy-så-fort-jag-får-tid-lista.

Apråpå Burda. Nu när retro är så inne; Skulle det inte vara läge för Burda att köra lite specialnummer med decenniumtema? 30-tal, 40-tal, 50-tal, 60-tal... Åh, jag skulle köpa flera kopior av varje nummer för de hade säkert blivit slitna av allt jag skulle bläddra i dem.
Jag hoppas Burda läser detta och hör min bön.

Blått och vitt

Här kommer lite klänningsinspiration igen. Jag har en mapp där jag sparar bilder på alla fina klänningar jag hittar som inspiration till framtida syprojekt. Detta är en ljuvlig modell jag hittade i den mappen. Vackra detaljer, snygg båtringning och vid kjol. Den är som en bakelse i blått och vitt som är världens finaste och fräschaste färgkombination.

Och om man passar på att sy en sådan klänning nu under hösten och vintern kan man ju faktiskt njuta av den under våren och sommaren.

Ack, så vackert.

Trött

Nattlinne från Beyond Retro

Jag är så trött.
Matt.

I tre dagar har jag sandpapprat, spacklat, målat och spacklat och målat lite till. Ändå är jag inte klar. Jag har jobbat med två bord, varav ett är ett ganska stort slagbord. Båda har svarvade ben. Även kökssoffan har en massa vinklar och vrår.
Det. Tar. Tid.

Det finns musarm. Det finns också tennisarm.
Nu har jag kommit på att det också det också finns något som heter målararm. Jag har det.

Skriet

Ok, jag är inte så frustrerad som jag ser ut men det var kul att ta bilden. Det är ju som bekant lite rörigt just nu mitt i flytten.

Igår hade jag en bra dag och fick enormt mycket gjort. Jag köpte färg och penslar, röjde fram massor med grejer ur mina förråd hemma på gården, fyllde en hel lastbil med flyttgods som jag sedan var och lämnade vid huset. Jag lagade en spricka i ett fint gammalt slagbord som ska spacklas och målas och jag lagade en fin gammal kökssoffa och grundmålade den.

I ett tidigare inlägg letade jag efter en gustaviansk kökssoffa. När jag röjt fram och grundmålat den kökssoffa jag redan hade och jämförde den med en riktig gustaviansk soffa visade det sig att de var ganska lika. Hurra! Det är som en skattjakt varje gång jag går igenom det jag samlat på mig under alla år på loppis och auktion och sedan återfinner.

Idag ska jag hem till gården igen och jobba vidare. Spackla, klä ett sofflock och måla, måla, måla.
Det är så himla kul. Den där fysiska mattheten som kommer över en efteråt på kvällen är så väldigt skön. Dessutom sover jag som en stock om nätterna.